Given i Helsingfors den 20 november 1987

Lag

om fastighetsindelningsåtgärder med avseende på suveränitetsholmar och ändring av riksgränsen

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 §

De områden, som enligt överenskommelsen av den 19 juni 1986 mellan Finland och Sverige om suveränitetsholmar hör till finländarnas suveränitetsholmar i Sverige, de områden som enligt överenskommelsen hör till svenskarnas suveränitetsholmar i Finland och vilkas särställning som suveränitetsholme har hävts samt de områden som genom överenskommelserna om ändring i riksgränsens sträckning mellan Finland och Sverige har överförts från Sverige till Finland, skall införas i det finska fastighetssystemet så att av dem bildas lägenheter eller samfällda områden eller så att de fogas till lägenheter eller samfällda områden som redan finns, i enlighet med denna lag.

2 §

När områden som nämns i 1 § bildas till lägenheter eller fogas till lägenheter anses de vara ägare som med äganderätt besitter områdena.

Om något område på en suveränitetsholme besitts gemensamt av ägare till lägenheter som skall bildas på samma holme, eller om holmen eller något av områdena där besitts antingen av ägare till lägenheter som skall bildas på någon annan holme eller av ett skifteslag som redan finns, bildas en sådan holme eller ett sådant område i gemensam besittning till samfällt område för nämnda lägenheter eller för skifteslagets lägenheter i förhållande till mantalen eller i förhållande till besittningen, om denna avviker från fördelningen enligt mantal. Är ett område på holmen inte i någon ägares besittning, bildas området i förhållande till mantalen till ett samfällt område för de lägenheter som skall bildas av övriga områden på holmen. Är ingen del av holmen i någon ägares besittning, skall holmen i förhållande till mantalen bildas till ett samfällt område för de lägenheter som områdena på den närmaste holmen hör till.

Har ett vattenområde som inte ägs av enskilda personer genom ändring i riksgränsens sträckning överförts till Finland, fogas det till de registerenheter vilkas vattenområden gränsar till området. Äganderätten till ett anslutet vattenområde bestäms på samma grunder som äganderätten till det vattenområde som det anslutna vattenområdet har fogats till. Har till Finland utöver ett vattenområde av nämnt slag överförts en holme som gränsar till vattenområdet, bildas vattenområdet i förhållande till mantalen till ett samfällt område för de lägenheter som ägorna på holmen hör till.

3 §

De åtgärder som nämns i 1 § skall vidtas vid en lantmäteriförrättning, för vilken förordnande utfärdas av lantmäteribyrån på uppmaning av lantmäteristyrelsen. Vid denna förrättning samt vid utredning och klander av områdesfång gäller i tillämpliga delar vad som i lagen om skifte stadgas om reglering av tillandningar.

4 §

Sedan särställningen för en suveränitetsholme som är belägen i Sverige har hävts, skall det område som hör till holmen avföras ur det finska jord- eller fastighetsregistret. Detsamma gäller ett område som på grund av ändring i riksgränsens sträckning har överförts från Finland till Sverige.

Om ett område som avses i 1 mom. utgör en del av en registerenhet, skall lantmäteriförrättning verkställas för att få området avfört ur jord- eller fastighetsregistret. Vid förrättningen skall en karta upprättas över det område som blir kvar i registret och dess areal uträknas. På uppmaning av lantmäterikontoret förordnar lantmäteribyrån om att förrättning skall hållas. I övrigt gäller vid förrättningsförfarandet vad som i lagen om skifte stadgas om styckning.

5 §

Kostnaderna för förrättningar som avses i denna lag skall betalas av statsmedel.

6 §

Denna lag träder i kraft den 1 december >1987.

Helsingfors den 20 november 1987

Republikens President
Mauno Koivisto

Jord- och skogsbruksminister
Toivo T. Pohjala

http://untreaty.un.org/unts/60001_120000/22/38/00043900.pdf

 

Annettu Helsingissä 20 päivänä marraskuuta 1987

Laki

suvereniteettisaariin ja valtakunnanrajan tarkistamiseen liittyvistä kiinteistöjaotuksellisista toimenpiteistä

Eduskunnan päätöksen mukaisesti säädetään:

1 §

Suomen ja Ruotsin välillä 19 päivänä kesäkuuta 1986 tehdyssä suvereniteettisaaria koskevassa sopimuksessa tarkoitettuihin Ruotsissa sijaitseviin suomalaisten suvereniteettisaariin kuuluvat alueet ja niihin Suomessa sijaitseviin ruotsalaisten suvereniteettisaariin kuuluvat alueet, joilta suvereniteettisaaren erityisasema on poistettu, sekä Suomen ja Ruotsin välisen valtakunnanrajan rajalinjan muutoksista tehtyjen sopimusten perusteella Ruotsin valtakunnasta Suomen valtakuntaan siirtyneet alueet liitetään Suomen kiinteistöjärjestelmään muodostamalla ne tiloiksi tai yhteisiksi alueiksi taikka liittämällä ne ennestään oleviin tiloihin tai yhteisiin alueisiin sen mukaan kuin tässä laissa säädetään.

2 §

Edellä 1§:ssä tarkoitettuja alueita tiloiksi muodostettaessa tai niitä tiloihin liitettäessä katsotaan omistajiksi ne, jotka hallitsevat alueita omistajina.

Jos suvereniteettisaaren jokin alue on samaan saareen muodostettavien tilojen omistajien yhteisessä hallinnassa taikka saari tai saaren jokin alue on muuhun saareen muodostettavien tilojen omistajien tai ennestään olevan jakokunnan hallinnassa, muodostetaan tällainen yhteisessä hallinnassa oleva saari tai saaren alue edellä tarkoitettujen tilojen tai jakokuntaan kuuluvien tilojen yhteiseksi alueeksi manttaalien mukaisessa suhteessa tai siitä poikkeavan hallinnan jakaantumisen mukaisessa suhteessa. Jos jotain saareen kuuluvaa aluetta ei kukaan hallitse omistajana, alue muodostetaan manttaalien mukaisessa suhteessa yhteiseksi alueeksi saaren muista alueista muodostettaville tiloille. Mikäli saaren mitään osaa ei kukaan hallitse omistajana, saari muodostetaan manttaalien mukaisessa suhteessa niiden tilojen yhteiseksi alueeksi, joille kuuluvat lähimmän saaren alueet.

Jos valtakunnanrajan rajalinjan muutoksen johdosta Suomen alueeseen on siirtynyt vesialuetta, joka ei ole yksityisessä omistuksessa, se liitetään niihin rekisteriyksiköihin, joiden vesialueisiin se rajoittuu. Liitetyn vesialueen omistus määräytyy saman perusteen mukaan kuin sen vesialueen, johon vesialue on liitetty. Jos sanotunlaisen vesialueen ohella Suomeen on siirtynyt myös vesialueeseen rajoittuva saari, vesialue muodostetaan manttaalien mukaisessa suhteessa niiden tilojen yhteiseksi alueeksi, joille saaressa olevat tilukset kuuluvat.

3 §

Edellä 1§:ssä tarkoitetut toimenpiteet tehdään maanmittaustoimituksessa, jota koskevan toimitusmääräyksen maanmittaustoimisto antaa maanmittaushallituksen kehotuksesta. Tästä toimituksesta samoin kuin alueiden saannon selvittämisestä ja moittimisesta on soveltuvin kohdin voimassa, mitä jakolaissa on säädetty vesijätön järjestelystä.

4 §

Kun Ruotsissa sijaitsevan suvereniteettisaaren erityisasema on lakkautettu, poistetaan saareen kuuluva alue Suomen maarekisteristä tai kiinteistörekisteristä. Sama koskee aluetta, joka valtakunnanrajan rajalinjan muutoksen johdosta on siirtynyt Suomen valtakunnan alueesta Ruotsin valtakunnan alueeseen.

Jos 1 momentissa tarkoitettu alue on rekisteriyksikön osa, on alueen maarekisteristä tai kiinteistörekisteristä poistamista varten suoritettava maanmittaustoimitus, jossa laaditaan kartta ja lasketaan pinta-ala rekisteriin jäävästä alueesta. Maanmittauskonttorin kehotuksesta maanmittaustoimisto antaa määräyksen tässä tarkoitetun toimituksen suorittamiseen. Muutoin menettelystä toimituksessa on soveltuvin kohdin voimassa, mitä jakolaissa on säädetty lohkomisesta.

5 §

Tässä laissa tarkoitetuista toimituksista johtuvat kustannukset maksetaan valtion varoista.

6 §

Tämä laki tulee voimaan 1 päivänä joulukuuta 1987.

Helsingissä 20 päivänä marraskuuta 1987

Tasavallan Presidentti
Mauno Koivisto

Maa- ja metsätalousministeri
Toivo T. Pohjala

Lag (1986:1283) om suveränitetsholmarna i Torne, Muonio och Könkämä älvar
[Fakta & Historik]

   Artiklarna 1--6 i överenskommelsen den 19 juni 1986 mellan Sverige och Finland om suveränitetsholmarna i Torne, Muonio och Könkämä älvar skall gälla som svensk lag. Bestämmelserna har den lydelse som den härvid fogade bilagan utvisar.
   Bilaga
   
1986 års överenskommelse mellan Sverige och Finland om suveränitetsholmarna i Torne, Muonio och Könkämä älvar
   
Regeringarna i Sverige och Finland har kommit överens om följande:

Artikel 1

   Med suveränitetsholmar avses i denna överenskommelse de holmar, delar av holmar och uddar vilka är belägna i Torne, Muonio och Könkämä älvar och vilkas rättsliga särställning bygger på gränsregleringstraktaten den 20 (8) november 1810 mellan Sverige och Ryssland, ägoutbyteskonventionen den 17 (5) januari 1821 mellan samma parter, samt den av Konungens av Sverige och Kejsarens av Ryssland befullmäktigade kommissarier den 26 september 1823 avgivna deklarationen om fastställelse av riksgränsägoutbytet. Över suveränitetsholmarna har uppgjorts förteckningar som undertecknats den 4 och den 13 september 1823.
   
Genom överenskommelsen den 14 juni 1985 om partiell fastställelse av 1981 års översyn av riksgränsen mellan Sverige och Finland har vissa holmar förlorat sin karaktär av suveränitetsholmar.
   
Närmare bestämmelser om suveränitetsholmarna har meddelats i en av de ovan nämnda kommissarierna utfärdad kungörelse, vilken är intagen i ett protokoll av den 3 september 1823.

De i första och tredje styckena nämnda handlingarna redovisas i Nordisk Utredningsserie (Nu 1975:26 och 27)

Artikel 2

   De bestämmelser om suveränitetsholmarna som finns upptagna i dokument omnämnda i artikel 1 skall fortsätta att gälla, om inte annat framgår av denna överenskommelse.
   
Bestämmelserna i gränsregleringstraktaten den 20 (8) november 1810, Artikel II fjärde stycket om årlig avgift skall inte gälla längre.

Artikel 3

   De suveränitetsholmar som är belägna i Sverige innehas med äganderätt enligt finsk rätt och de som är belägna i Finland med äganderätt enligt svensk rätt.

Artikel 4

   På de suveränitetsholmar som är belägna i Sverige tillämpas finsk rätt i fråga om äganderätt och begränsad sakrätt, överlåtelse av äganderätt och annat förvärv samt upplåtelse av nyttjanderätt eller av annan begränsad sakrätt. Finsk rätt tillämpas även i fråga om fastighetsbildning, fastighetsregistrering, lagfart och inteckning. På de suveränitetsholmar som är belägna i Finland tillämpas på motsvarande sätt svensk rätt.
   
I den mån finsk rätt skall tillämpas på suveränitetsholmar som är belägna i Sverige är finska domstolar och myndigheter behöriga att handlägga ärendena. Motsvarande gäller beträffande svenska domstolar och myndigheter när det är fråga om suveränitetsholmar i Finland.

Artikel 5

   Gränsen för en suveränitetsholme har den sträckning som framgår av karta och andra handlingar från 1823 års ägoutbyte.
   
Om gränsen för en suveränitetsholme är avsedd att följa en strandlinje, bestäms gränsen enligt medelvattenståndet vid varje tid.

Artikel 6

   En suveränitetsholmes särställning kan hävas, om ändrade förhållanden ger anledning till detta.
   
Ansökan om hävande av en suveränitetsholmes särställning kan göras av vederbörande markägare, kommun eller länsstyrelse hos endera statens centrala lantmäterimyndighet. Denna myndighet skall bereda frågan gemensamt med den centrala lantmäterimyndigheten i den andra fördragsslutande staten. Ärendet skall sedan av myndigheterna hänskjutas till respektive regering för avgörande.
   
En överenskommelse om att häva en suveränitetsholmes särställning förutsätter att fastigheterna på holmen inte besväras av servitut eller inteckningar. Upphävandet av holmens särställning får inte i sig förändra äganderätt till fastigheterna på holmen.